.

Känner mig fortfarande som något som lämnats att dö vid vägkanten. Förhoppningsvis har det gått över till imorgon, men man vet aldrig. Dessutom smakar det metall i hela munnen, iuack. Usch och fy. Tror jag ska gå ner och ta något att käka nu innan jag kryper ner i sängen med mina nya fräscha lakan.

Min bror är typ mer störd än mig. Hans kommentar till det tidigare inlägget var, den skulle inte jag lita på. Det ser inte ut som om den skulle kunna hålla käften. Ee? Haha, tur att han blev som han blev när han inte blev som han skulle.